Bäddmadrasser med temperaturkänslig memory foam har blivit billigare och har gått från att vara något för personer med ryggproblem och/eller mycket pengar till att finnas för en rimlig penning hos återförsäljare som Ikea sedan en tid. De flesta känner vill till den gamla tempurmadrassen.

Vad är memory foam och är det värt att satsa på?

Memory foam, eller memoryskum - eller temper foam, utvecklades av Nasas Ames Research Center 1966 för användning i rymdfarkoster och flygplan. Chiharu Kubokawa och Charles A. Yost från Stencel Aero Engineering Corporation var de ledande forskarna.

Ganska tidigt utvecklades produkter för idrottshjälmar och sängar på medicinska kliniker. Senare tillkom rullstolar, sängar för vanliga konsumenter, kuddar m m.

Memory foam formar sig efter kroppen på ett exakt sätt och värmer samtidigt, något som är bra för personer med ledbesvär eller blodcirkulationsproblem. Men givetvis får alla en skönare sömn. Jag har haft madrass och en kudde i min säng med memory foam ett halvår nu och känner mig mycket mer utvilad och avslappnad på morgonen. Det verkar också som om jag somnar in snabbare. 

Det kändes konstigt först, eftersom man t ex inte kan vända sig lika lätt. Det blir liksom hål i madrassen där man tyngt ned, som inte försvinner förrän efter ett litet tag. Men man vänjer sig.

Jag har också använt iPhone-appen Sleep Cycle en tid som känner av när man vänder sig i sängen under natten och då tänker man på att man sannolikt vänder sig betydligt mer sällan med en memory foam-madrass. Man behöver helt enkelt inte, för man ligger så rätt.

Jag kan verkligen rekommendera detta.

 

Läs-, arbets- och nattbelysning

Min dotter har en sådan här i sin loftsäng. Det matchar ett av hennes bäddset.

 

Vår dotter har månlampan som är släkt med tidigare nämnda sollampa (som vi har som nattbelysning) på en vanlig vägg - och en prinsesslampa i sin säng som räcker till för läsning. När hon blir lite större behövs förstås en riktig lampa till bordet så att hon kan läsa, rita, läsa läxor m m med bra ljus. Här kan man nog ta en vanlig kontorslampa modell mindre som får stå eller skruvas fast på hennes skrivbord. Jag tror inte det finns så många speciella barnarbetslampor, lika lite som det antagligen inte finns så många kontorsstolar för barn.

Nattbelysningen ska vara så stark att barnets mörkerrädsla försvinner (och föräldrarna kan ha hjälp av den) men så svag att barnet inte störs och får svårt att somna in, vaknar etc. 

Månlampan är lite stark. En sådan här kan vara en bra idé:

http://www.svenskabarnrum.se/

...säljer sådana.

"Plugga in den i kontakten och sen är det klart!

Autonattlampan är en mysig nattlampa med låg energiförbrukning. Den behöver aldrig sättas av och på, väl en gång insatt i stickkontakten sköter den ljusregleringen automatiskt.

Autonattlampans ljusstyrka anpassas utefter hur ljust eller mörkt det är i rummet. Ju mörkare det är, desto klarare lyser lampan. Den automatiska ljussensorn känner av hur rummets ljus skiftar , på dagen är lampan släkt, men när det mörknar ute tänds lampan. Smart! Och bra för både plånboken och miljön på vår planet."

skriver de.

Alla sådana här lampor är anpassade för att barn (och föräldrar?) inte ska kunna pilla upp dem och man kan inte bränna sig på dem. Lampbyten blir förstås lite trixiga men med lågenergilampor behövs ju inte byten så ofta.

Avslutningsvis några länkar till återförsäljare av belysning:

1. http://sovtex.se/barnartiklar/lampor.html?gclid=CJm5hYankKICFYUrDgoddzJdcA
2. http://www.ikea.se
3. http://www.barnnet.se/k_a.php?aid=116&kid=11&xid=11

Dekorbelysning

Det har på senare år blivit allt vanligare med olika dekor- och effektlampor, t ex diodslingor och halogenspots, som en viktig och rolig del av heminredning så att det blir en trevlig ljusatmosfär. Så även i barnrum. Här finns det idag en uppsjö med belysning som är särskilt avsedda för att passa in i rum för barn (förutom alla dekorlampor som passar i alla slags rum).

När jag var liten på 70-talet fanns det på sin höjd en någon enstaka roligt formad lampa eller lampa med motiv på skärmen, men oftast handlade barninredning - inklusive belysning - mest om att det skulle vara praktiskt, billigt, säkert och enkelt (barnen skulle ju ändå växa ifrån allt och det var inte så noga med design för barn, de var ju ”bara barn”). Men barn älskar att mysa och saker som lampor har motiv eller detaljer.

I min femåriga dotters rum har vi en diodslinga under hennes loftsäng, två träplafonder i hörnen ovanför sängen och två halogenspots i bokyllan. Halogonlampor blir lätt varma och sätts med fördel högt upp långt borta från klåfingriga småttingar.

Man kan också hänga en ljusslinga i fönstret eller i något hörn, ha någon rolig väggplafond eller en upplyst prynadssak, t ex en nalle i fönstret.

Alla dessa lampor kan ju sedan tändas tillsammans eller en och en. Jag har kopplat flera av dem till en grenkontakt med strömbrytare på, som alltid lyser. Det blir lätt pilligt annars, att traska runt och tända och släcka allt. Även små barn kan använda en sådan strömbrytare.

Dags att blogga lite om heminredning.

Först tänkte vi kika på vad man ska tänka på när man väljer belysning till ett barnrum?

Det blir lättare att planera in lampor om man delar upp det i fyra delar:

1. Allmänbelysning som används vid lek, städning m m och som lyser upp hela rummet.
   
2. Dekorbelysning som ger rummet liv och atmosfär - och som kan vara mysigt när allmänbelysningen är släckt.
3. Läs- och arbetsbelysning vid barnets säng och skrivbord.
4. Nattbelysning.

Allmänbelysning

Precis som för vuxna, behövs det en bra allmänbelysning för barn. Små barns ögon är inte lika utvecklade som vuxnas och vi kan alla bli trötta och överanstränga ögonen vid dålig belysning.

Eftersom barnet sannolikt inte tänker springa omkring och tända och släcka olika lampor är det viktigt att förlita sig på taklampan. När min dotter vill tända upp lägger hon några sekunder på att rusa iväg till taklampsknappen vid dörren och sen är det inte mer med det. Jag hade tidigare en sollampa ("Smila") från Ikea, och den fungerade väl bra om alla andra lampor var tända eller om man man fick stöd från dagsljuset utanför. Men då min dotter oftast tände enbart sollampan så räckte inte ljuset till och hela rummer täcktes av att svagt gult sken. Man kanske tänker att man vill ha en lampa som barnet kan tycka är rolig: en sol, en lampa med motiv, en lampa som ser ut som ett flygplan etc, men dessa lampor lyser sällan tillräckligt och kan ge ett färgat sken.

En "vanlig" taklampa med starkt, vitt sken är alltså att föredra. Spara "barnsligheterna" till de andra belysningstyperna.